Tungviktare

I New York såg jag buttra tränares ansikten lysa upp av pojkaktig förälskelse när en tungviktare äntrade boxningslokalen. Han slår hårdast, han boxas i den mest prestigefyllda viktklassen, han är ett vandrande löfte om stora pengar. Världens farligaste man. I mångas ögon världens manligaste.

Jag lunchade med tungviktaren Attila ”The Hun” Levin för några veckor sedan på en sushirestaurang i Vasastan i Stockholm. Det var efter ett träningspass och vi valde bort sushin för det mer mättande alternativet bimbimbap. Attila är 195 cm lång och vägde in på ungefär 115 kilo. Nitton år ung deltog han i Atlanta-OS 1996. Som proffs vann han 34 matcher, förlorade 4.

Attila log brett när jag frågade hur människor förhåller sig till hans fysiska uppenbarelse. ”Om jag fått en krona för varje gång som någon kommit fram och sagt ’vad stor du är!’ så skulle jag vara rik nu. Och det är alltid män. De säger typ ’ah, men fy fan! Får jag känna?’ ”

Jag har bevittnat det där fenomenet på nära håll. Jag var tillsammans med en mycket stor man under några år. Han var inte boxare, men en bjässe med magnetisk dragningskraft på män. Som om hans muskulösa kurvor var en inbjudan till fysisk kontakt: rundade biceps, svällande lår, fasta bröst. De gick fram och klämde försiktigt, slog lite lätt. Jag såg män lägga kinden mot den väldiga bröstkorgen. Som om de vill krypa upp och sätta sig i hans knä. En gigantisk (kropps)hydda att bygga bo i.

 

Annonser

Författare: asasandell

Den där gamla pugilisten. Som numera skriver böcker och tränar ambitiösa motionärer i boxning när hon inte tävlar i På spåret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s